===
Jennie: [00:00:00] I dagens avsnitt så får du träffa Angelica som driver bland annat Yogaprenör, där hon hjälper yogalärare, instruktörer, terapeuter och coacher att bygga mer hållbara och lönsamma onlineföretag. Men Angelicas egen resa var kanske annat än rak. För att komma dit kan man väl säga tio år på bank. Sen gjorde hon ett helt ombyte till hälsovärlden med en prisbelönt yogastudio som hon drev, byggde och sen sålde.
Och sen tog hon steget mer och mer ut i det här digitala och det är den här resan vi ska prata om i dag. För är det någonting som jag vet att många av mina lyssnare befinner sig mitt i så är det att antingen vara kvar i den fysiska världen och vilja digitalt. Kanske har man ett heltidsjobb och vill börja förflytta sig.
Eller så har man en fot i den fysiska verksamheten och en fot i den här mer digitala världen. Man vill till och försöka få snurr på den samtidigt som [00:01:00] man inte vill bli för sprittlad och man måste våga prioritera det här. Så att göra den här förflyttningen, det är det vi pratar om hur den faktiskt kan se ut i praktiken.
Hur Angelica sedan när hon började marknadsföra sig online, hur gjorde hon då? Och hur hennes liv ser ut nu när hon jobbar helt online.
Hej Angelica och varmt välkommen tillbaka får jag väl säga till Digital Entrepreher-podden. Vad härligt att ha dig här.
Angelica: Ja men tack Jennie. Alltid roligt att få hänga med dig.
Jennie: Ja men så fantastiskt. Ni är in for a treat i dag nu när vi ska prata hur man faktiskt kan gå mer från det här, kanske fysiska till det digitala.
Så som jag vet att många gör. Men jag tänker innan vi hoppar in i allt det här superspännande att få höra din resa, berätta kort om dig och vad du gör i dag, vem du hjälper och så.
Angelica: Ja men jag är väl lite grann av en ovanlig kombo i alla fall. Jag har [00:02:00] en bakgrund av tio år på bank, sadlade om till egenföretagare och blev då yogastudioägare i nästan tio år.
Och sen sålde jag den studion och har sedan sex år tillbaka hjälpt hälsoprenörer, alltså yogalärare, coacher, terapeuter, instruktörer, PTs, att ta sin kunskap online på ett hållbart och lönsamt sätt. Vid sidan av det här driver jag också Nordens ledande utbildningar inom barn- och tonårsyoga. Så det är min sidoverksamhet.
Men det är vad jag gör i dag.
Jennie: Ja, det är hennes lilla sidoverksamheter. Det är så underbart tycker jag. Den är så fin barnyoga, jag älskar den. Men jag tänker såhär, resan då, tio år på bank, karriärbyte, yoga, hälsa, yogastudios som du till slut sålde. Alltså, hur gick den här resan till? Va-varför gjorde du förflyttningen?
Och eh Varför gick du från banken till det här liksom?
Angelica: Mm, jag [00:03:00] jobbade på banken först som privatrådgivare, satt och hjälpte till med människors ekonomi, privatekonomi. Tyckte att det var otroligt spännande och intressant och lite förbluffad över att herregud, varför har människor inte fått lära sig det här liksom i skolan?
Vad ny man är när man kliver in i vuxenlivet. Så jag hamnade snabbt på liksom lite utbildarsidan på privatekonomi och väldigt mycket mot de yngre. Prata privatekonomi för tonåringar till exempel. Var tidigt ute och prata om att man inte ska ta med SMS-lån och sådana saker, brann för det. Den senare delen som jag jobbade på banken, då blev jag projektledare på en kommunikationsavdelning.
Och brukar, jag brukar skämtsamt säga att jag var jultomte på heltid. Jag var den som delade ut pengar, bidragspengar till föreningar och organisationer och jobbade då också med ung företagsamhet. Du vet, skolprojektet i gymnasiet. Jag har varit
Jennie: regionchef där i åtta år i Värmland på UF
Angelica: Ja, men det här har vi varit inne på förut.
Ja, så du kan ju [00:04:00] det här innan, utan och baklänges. Ja, men det är något vi brinner för båda två. Vi startade ett lokalt projekt som hette Egen sommar. Det finns ju sommarlovsentreprenörer och lite så. Så då hjälpte vi ungdomarna i Roslagen att under sommaren starta, driva och avveckla företag på sommarlovet.
Så jag hamnade snabbt i den här utbildarjungeln så att säga och älskade det. Jag älskade det verkligen. En kort tid medan jag jobbade så var jag, eller kort tid. Många gånger var jag faktiskt ledig ifrån banken. Jag var tjänstledig och testade lite roliga saker som att vara cowgirl i Australien eller vara barnflicka i en SOS-barnby i Anderna och lite sådana där saker som man gör lite vid sidan av.
Men en av sakerna jag gjorde var också att jag pluggade i Umeå. Och eftersom jag har svårt att göra en sak samtidigt så gjorde jag två saker och det var att jag både pluggade olika program och jobbade med entreprenörskap i olika projekt vid sidan av. [00:05:00] Någonstans bör det bli lite mycket. Jag hittade till yogan och blev liksom fast.
Inte direkt för jag tyckte att det var väldigt konstigt att människor i grupp skulle andas och att allting gick väldigt långsamt. Men det var ändå någonting i mitt nervsystem som liksom, och så fick jag den där känslan. Vi kallar det ibland för yoga moment. Men när allting bara linjerar så man känner att oj, jag kan sluta rusa runt.
Det är det här jag vill ha och behöver. Då la jag ihop mina passioner av att få utbilda, hjälpa människor tillsammans med yogan som blev intressant och så utbildade jag mig till yogalärare. Och det gjorde jag vid sidan av banken, åkte tillbaka till banken och jobbade där. Men då började den här. Här har jag stått och lärt andra i företagande.
Jag var också vd i ett UF-företag när jag gick på gymnasiet. Jag hade sålt lite små saker vid sidan av och testat på. Och jag vet att du har sagt det här Jennie, du hade också ett sug [00:06:00] efter att bygga någonting eget. Man har hjälpt andra att skapa saker. Nu vill jag se kan jag göra det här själv. Så att jättehärlig tjänst på banken, jobba på en lokal sparbank som jag står bakom.
Hade alla saker jag ville, men det var liksom någonting som saknas i att bara få utveckla det här egna. Och eftersom jag då kunde yoga, eftersom jag kunde hjälpa människor med det, så såg jag det här som du och jag sitter och pratar om. Vad kan du hjälpa till med? Kan du paketera det till en affärsidé?
Och även om inte, jag trodde inte jag skulle jobba med yoga alltid eller att det skulle vara min grej, så var det en såhär, det här är någonting som jag kan hjälpa andra människor med som folk vill betala mig för. Det här är en idé tillräckligt bra för att köra på. Så Nu ska vi lägga till att ja, det här var innan barn.
Jag satt inte med stora huslån eller någonting annat. Så att jag vågade hoppa kanske lite mer än vad jag hade gjort i dag när man sitter lite mer fast. Men ändå så gjorde jag såhär. [00:07:00] Jag hade ett, sparat pengar så att jag hade pengar på ett konto. Vi kan gå in på detaljerna sen, eller hur Jenny? Jag går för djupt här.
Vi kan ta det sen.
Jennie: Nej, ta det
Angelica: direkt tycker jag. Jag tycker det är
Jennie: klockrent.
Angelica: Okej. Nej men, jag hade sparpengar på ett konto. Så jag visste att om jag inte får några pengar in i mitt företag överhuvudtaget och om jag lever på nudlar, då kommer jag överleva i sex månader. Jag vet att jag sa till mina nära och kära såhär, om jag börjar se orimligt smal ut så kan ni väl bjuda mig på middag ibland.
Det var liksom det jag gick ut med. Jag hade det. Sen dealade jag faktiskt med banken också så att jag kunde säga upp mig och så jobbade jag i sex månader till på banken. För jag satt i så många projekt så att det hjälpte dem. Och så hjälpte det mig att jag kunde vara öppen med att jag drog i gång min verksamhet vid sidan av.
För det där ska man vara noggrann med tycker jag. Att man inte är ful mot sin tidigare arbetsgivare. Man ska verkligen avsluta det på ett fint sätt. Och dessutom så avslutades det faktiskt. Jag sa upp mig i [00:08:00] september, jag slutade i januari. Det avslutades också med att de behövde hjälp med ett projekt till.
Så vi skrev liksom ett konsultuppdrag. Så jag drev ett företag till som egenföretagare fast åt Sparbanken ett, nästan ett halvår till. Så då hade jag förlängt min startperiod med ganska mycket pengar eller tid eller liksom luft däremellan. Så det var liksom lite, jag vet att vi ska prata om det, att våga göra klivet.
Det var inte så att det bara gick på mod och mindset. Jag gjorde ganska många strukturella val för att våga göra det här.
Jennie: Mm, för det är precis som du säger, det är den här förflyttningen som jag märker att man lite fastnar i och att den är för svår att hålla kvar i både det digitala och det fysiska. De kommer inte klara av att ha alltid lika stort fokus på båda benen för då blir det ju det här: Gud, hur ska jag, jag måste ha kvar mina fysiska kunder kanske, eller jag måste ha kvar när jag ska gå mellan det digitala eller det fysiska eller ett tidigare jobb eller in i [00:09:00] nästa steg.
Så att jag fattar helt vad du menar. Och gjorde du så sedan att du liksom landade i yogastudion direkt och sen gick du vidare till det digitala eller vart fortsatte resan efter det här sen?
Angelica: Mm. Nej men då, när banken var slut och det där uppdraget var slut, då var jag ju helt då i äh den fysiska yogastudion, körde allting där.
Äh nu pratar vi 2010. 2012 startade jag då den här barnyogaverksamheten som jag pratar om. Så då det som adderades var ju att jag började ha utbildningar på många andra fysiska platser. Så vi hade uppe i Stockholm, i Göteborg, i Sundsvall, Helsingfors. Jag liksom åkte runt däremellan, men det är fortfarande hundra procent fysisk verksamhet.
Det jag gjorde under tiden var väl att jag blev mer och mer digital i form av digitala lösningar. Det gick att boka lätt. Jag satt väl och skickade handskrivna fakturor i början i stort. Så att började använda hemsidan mer, anmälningar, mina [00:10:00] utbildningar, att man kunde skicka in examensuppgifter via hemsida.
Så att det fanns en digitalisering även om min verksamhet var helt fysisk. 2014 så bytte jag lokaler för den fysiska yogastudion. Då fick vi tre och en halv gånger så stora lokaler så att jag öppnade en ekologisk butik och behandlingsrum och två yogasalar. Och ja, du och jag har ju pratat om att inte göra så många saker samtidigt.
Jag gjorde precis tvärtom så att säga. Det har jag också gjort. No
Jennie: shame.
Angelica: No shame. Och då startade jag webbshop. Så då liksom ökade jag ju på digitaliseringen. Jag var jättelångsam med sociala medier och så. Så att den delen tog aldrig riktigt fart i min fysiska verksamhet. Det fanns på Facebook och det fanns något Instagram-konto men liksom ingen strategi sådär.
Så jag kan säga att jag var otroligt fysisk i leverans, men [00:11:00] kanske just i den digitala administrationen började bli mer och mer digital i alla fall.
Jennie: Sen
Angelica: var det ju så att jag hade drivit studion i nästan tio år. Jag har, den har blivit prisad fyra gånger för årets nyföretagare, årets yogahäng, hederspris i Norrtälje Utveckling AB.
Vi har liksom fått en massa sådana saker. Vi har utvecklats, det byggde på, jag hade ett fint team runt mig. Men det kom ju en gräns för vad lilla Norrtälje med 20 000 invånare kan ha i detta. Och jag blev också låst i att vara på en fysisk plats med mina utbildningar. Att det hade ju varit lättare att vara i en storstad när det kom till att ha fysiska utbildningar.
Så jag började känna mig som de som några som tidigare var på banken, som man märkte att när någon kom och sa någonting, wow, vi skulle kunna testa det här, så sa de såhär, det har vi provat, det funkar inte. Det
Jennie: kände jag igen.
Angelica: Och när jag började säga så i mitt [00:12:00] eget företag, då tog jag det som en red flag och var såhär, det är dags att skjuta ut dig själv.
Herregud. Så ja, jag tog ett aktivt beslut att jag skulle sälja studion. Det var självklart att jag skulle sälja den och inte lägga ner den. Inte alltid lätt att sälja en verksamhet, men jag hade turen, en yogalärare som jobbar hos mig, tog över rodret och gjorde det liksom med bravur, hela övergången och startade i gång.
Men sen kom ju pandemin. Så att det vart ju otroligt tufft att driva en fysisk yogastudio i det. Jag hade ju turen att jag hade sålt innan pandemin. Jag vet att du har delat vad som hände där du jobbade som konsult och projektledare och liksom pandemin bara drog undan mattan för dig. Det gjorde den ju för oss alla på olika sätt.
Men nog hade det varit annorlunda om jag stod i min studio.
Jennie: Ja, absolut, absolut. Och jag var ju absolut konsult. Jag gjorde ju stora evenemang, näringslivsevenemang som [00:13:00] projektledare över 500 pers. Vi hade det största eventet på året var ju tre dagar bort så blev det avbrutet, liksom miljoner som låg i.
Och det var ju som det var. Det är klart, det försvann alla mina jobb också. Så jag fattar hit för mig och jag menar en fysisk yogastudio. Man är ganska nära varandra, man tar i samma handtag. Det är klart, det måste ju vara jättesvårt att ha det då.
Angelica: Ja, det är jätte, jätte svårt. Och det är ju hyra, liksom 750 kvadratmeter lokal i centrala Norrtälje, inte centrala Stockholm.
Men i dag när jag hjälper många studioägare så vet jag ju att min hyra är inte långt, var inte långt ifrån att även ha en lokal i stor Stockholm. Så otroliga pengar som tickade i väg. Nu hade jag ju då gjort mitt beslut inte på grund av pandemin, men jag stod nu då med bara, jag gör såhär små kanintecken, bara barnyogaverksamheten, men den var ju också fysisk.
Jag skulle, jag var också såhär några dagar senare så skulle [00:14:00] jag vara i Stockholm och sen skulle jag vara i Göteborg månaden efter och människor har bokat och hotell och så vidare. Den skillnaden, jag ska backa lite, lite grann. När jag hade sålt, det var första april sålde jag. Alla trodde att jag skämtade också när jag hade sålt yogastudion.
Men då tog jag ett långt och skönt sommarlov. Gjorde faktiskt väldigt, väldigt, inte så mycket mer än att äta glass. När hösten kom, då hade jag ju barnyogaverksamheten och så visste jag att nu kan jag ju gasa på den här sidan. Vad är gasa? Är det att åka till ännu fler städer, boka ännu fler utbildningar och sådär?
Då var det ganska skönt att jag kunde stanna upp och tänka att det måste finnas ett annat sätt. Och då hade ju online börjat poppa upp. Alltså USA kanske ligger före oss på många sätt, men, men det var ju runt 2018, 2019, 2020 som det liksom hände mer i alla fall i Sverige. Hade jag varit en smart typ så hade jag ju liksom köpt en bra kurs eller program av någon som [00:15:00] låg före mig på resan.
Så smart var jag inte, utan jag körde Pippi Långstrump, jag kan själv. Men jag tänkte såhär, jag köper hjälp med att sätta upp en kursplattform för det hade jag förstått att man behövde. Och sen visste jag att jag har ju suttit och utbildat den här utbildningen alltså så många gånger under nästan tio års tid.
Jag kan det innan, utan baklänges. Om jag ska fixa kamera, ljud, ljus, spela in, sitta och göra... Alltså, det kommer ju ta veckor för mig att göra detta. Så jag hyrde in ett produktionsteam. Och sa såhär, exakt den här utbildningen som jag har gett vill jag nu ge online. Hur gör vi det? Så vi satte en och en halv dag där liksom teamet gjorde all teknik och jag satt på en matta framför och liksom som att jag hade människor framför mig bara gjorde utbildningen.
Förstod ju att det är inte samma sak som att sitta i en lokal. Så att med facit i hand så tycker jag att den har varit, den var lite för lång. Vi har kortare attention span när vi sitter, vi skulle [00:16:00] behövt korta i den och så vidare. Men jag, jag gjorde ändå det bästa jag kunde. Jag försökte att korta ner den.
Jennie: Du gjorde, gjorde
Angelica: du? Ja,
Jennie: bra. Tack.
Angelica: Blev också förvånad över hur mycket, hur kort en utbildning blir. En utbildning som hade tagit två heldagar i lokal, vad kort den blir när man bara kommer till kontentan. Alla människor ska in, det ska presenteras, det är kisspauser, det är frågestund. Alltså såhär, man pratar kanske lite långsammare när man sitter i en grupp och så vidare.
Du vet, jag var ju såhär, jag bara, hur kan det vara såhär lite input som är? Hur som helst, spela in någonting. Gjorde yogaklasserna tillsammans med barnen. Teamet som jag hade hyrt in hjälpte mig att klippa filmerna, lägga upp dem. Nej, jag fick dem på en hårddisk och så kunde jag ju putta in dem i kursplattformen.
Då hade jag ju en kurs, liksom färdig, en utbildning färdig. Och jag var ju så bergsäker på att det var något som människor ville ha och behövde eftersom jag hade testkört den och visste. Jag visste vart de skrattar, jag visste vart de brukar fastna. Jag vet det, jag ska [00:17:00] prata långsammare, jag vet det, jag ska vara lite mer rak och så vidare.
Och därför så började jag ju prata om den från scratch där under hösten innan pandemin kom. Det blir då 2019 måste det vara innan liksom. Då började jag prata om den. Så jag försålde ju. Jag hade inga uttryck för det här då. Jag kunde inte det här som vi jobbar med i dag. Men jag berättade ju såhär, innan året är slut så kommer den här utbildningen komma ut.
Köper ni den innan det här datumet så får ni ett bättre pris. Och sen bara pratade jag om den. Nu finns den här och nu går den att göra. Och den sålde för 850 000 det första året.
Jennie: Fantastiskt bra.
Angelica: Det är ju fantastiskt bra, men då hade jag ju testat material. Jag hade någon som satte teknik, jag köpte in den.
Så vi brukar prata lite pengar. Så jag la 75 000 plus moms på att sätta ihop den. Det kan ju skrämma bort vem som helst som ska gå in i det här från början. Men jag började inte från scratch. Och det tänker jag att du har också [00:18:00] många sådana som lyssnar på det här som inte börjar från scratch. Man står och håller kurser, man utbildar människor, man föreläser, man hjälper människor.
Man vet vad man ska göra. Då kan det vara värt att liksom ta den där hjälpen för att faktiskt komma framåt.
Jennie: Absolut, jag håller med dig.
Angelica: Ja, sen kom pandemin. Så jag hade ju den här utbildningen online. Jag hade fått, kursplattformen var på plats. Jag hade fått testa att sälja online. Jag hade fått liksom tag i första steget.
Men jag hade ju min fysiska verksamhet i form av utbildningen på plats. Pandemin kom, drog undan mattan för oss. Steget till att ändå ta alla utbildningar online och också börja livesända, det var ändå ett steg. Alltså all heder till alla som liksom känner sig nervösa och utmanade av att ta det. Jag hade varit företagare i tio år när det här hände.
Jag hade varit yogalärare i tretton år eller vad det blir för något. Van att stå framför folk. Jag hade föreläst och jobbat med utbildning i tjugo år. Alltså jag var inte ny. [00:19:00] Ändå min första live utbildning som jag körde via Zoom. När jag liksom bara försökte plocka det fysiska utbildningen och bara lägga den online istället på grund av pandemin.
Jag blev sjuk efteråt, Jenny. Alltså sjuk. Jag var så nervös när jag gjorde. Ja, så och jag säger inte det för att skrämma någon, utan bara att, bara det är reellt. Vi gör någonting nytt. Men jag var jätterädd första gången jag höll en yogalärarutbildning eller en yogaklass också. Det är läskigt i början.
Jennie: Mm.
Ja första gången jag körde mitt webbinar då för då var det ju e-handelskurser som jag hade som jag började med. Så hoppades jag verkligen att ingen skulle köpa. Så jag slapp göra kursen och hålla kursen och ingen skulle se mig mer. Utan jag bara såhär nej, det var kört, jag var värdelös. Det är lugnt.
Fanns bara tjugo som köpte och sen var det igång.
Angelica: Man kanske behöver de där liksom pushningarna och vi ska inte skoja om pandemin på något sätt alls, men den har ju skapat förändringar för oss som, som kanske var bra. För mig, jag hade varit för [00:20:00] seg. Jag hade, det hade tagit för lång tid. Jag hade nog hållit kvar i det fysiska och så hade jag liksom haft de här färdiginspelade kurserna som jag hade byggt upp.
Nu blev jag skickad åt andra sidan. Pandemin tog ju längre tid än vad någon hade trott. Så jag menar, tänk så länge vi var påverkade av den. Så att när väl pandemin började lätta upp, då kände jag såhär, det finns ingen suck att jag går tillbaka till det fysiska. Inte, alltså, och då är det såhär, inte för mig privat.
Hur mycket tid och energi jag kan spara på att gå in på mitt kontor där tekniken är satt, där jag vet att det funkar och leverera. Än när jag åker tåg som jag inte vet om det kommer i tid, kommer till en lokal som jag hyrt som jag inte vet vad skicket är på och ska hålla. Alltså jag känner att jag kan leverera på en högre nivå online.
Jag känner att jag inte har tappat någonting av det personliga eller liksom tvärtom. Jag tycker att det här, liksom jag knyter an mer till dem som jag hjälper än när [00:21:00] jag satt i en fysisk lokal. Jag, ekonomiskt så sparar jag jättemycket pengar på de där tågresorna, övernattningarna, lokalhyrorna och så vidare.
De pengarna lägger jag hellre på att köpa lite bättre teknik eller program eller köpa hjälp med vissa delar. Jag måste också säga att jag tycker att jag ger ett högre värde till mina deltagare. För vad händer när vi kör online? Ja men det är ju, vi kan spela in, det går att repetera, vi kan leverera våra kunskaper på olika nivåer, de kan titta på mina videos, de kan läsa det jag levererar, de kan göra övningar.
De kan, ja men alla som vill göra ett byte. Man har ett vanlig, en vanlig anställning, man har en familj, man kanske har andra åtaganden som ska liksom fylla livet. Men man har bestämt sig, jag ska satsa, jag vill göra det här. Ja men de kan ta min hjälp på nattetid. De kan åka bort någonstans och ta det.
Alltså jag känner att mitt värde har ökat [00:22:00] enormt sedan jag tog det online.
Jennie: Mm. Ja men fantastiskt. Jag håller med dig för jag tänker mycket liksom de här utbildningarna jag höll i marknadsföring och sälj när jag var konsult och sådär. Ja men man gick in, vart lite tomtebloss i en timme eller två eller några dagar eller någonting och det var ett jättevärde.
Men de fick inget inspelat, de kunde inte titta tillbaka, de kunde skriva och de hade liksom inte under den tiden de satt där så lång utbildning som de skulle kunna ha gått för övrigt och implementerat saker. Jag tycker att det är liksom man nästan kan baka in ännu mer värde i de digitala utbildningarna på det sättet.
Så jag håller med dig.
Angelica: Ja, verkligen. Och att det går att anpassa då för någon kommer att tycka att du pratar för snabbt. Någon kommer att tycka att du pratar för långsamt. Någon hade velat, kan du repetera det där med en andra är såhär, please gå vidare. Det blir det ju när vi kommer till det här. Jag brukar skoja och göra en liten avstämning med mina deltagare i mina program ibland.
Hur många använder hastighets, du vet, att speeda upp mina videos när de tittar? Och det är väldigt roligt för att en [00:23:00] del speedar ju upp mig så mycket så att jag låter som Kalle Anka för det är så de tar in. Sen finns det ju de som tycker att jag pratar för snabbt och tar ner det istället. Hur fantastiskt att jag kan erbjuda den hjälpen.
Jennie: Mm. Men höll du? För jag upplever att många i min, i min värld då som lyssnar på den här också, som går ifrån kanske de är massörer, de har salonger eller olika saker. De har det här fysiska benet eller de har fysiska kurser, de är coacher, de är parterapeuter eller vad det kan vara liksom. Och sen så ska de gå över till det digitala och då blir det lite som ett såhär, jag behöver ha pengarna på den fysiska sidan, men jag måste också gå till det digitala.
Hur ska jag ta tiden, pengarna? Hur tänkte du där? Eller vad kan du skicka med där?
Angelica: Alltså jag är nog ganska krass. Alltså det, det behövs ju att man satsar. Jag hör de som kommer och säger jag offrar och då tänker jag att då har man direkt valt fel mindset. Man satsar och vi har alla tre resurser att jobba med.
Vi har tid, energi [00:24:00] och pengar. Det är liksom det vi alla har. Vi kan ha mycket pengar men så har vi för lite tid och energi eller vi har mycket tid men för lite energi. Alltså, det här är det vi har att spela med allihopa. Det ser olika ut över tid. När vi ska göra en förflyttning, oavsett från det som du beskrev nu eller om det är från anställningen när man ska gå vidare, då behöver vi satsa de här resurserna.
Tiden. Tänk att allt du ska göra från och med nu tar dubbelt så lång tid än vad du tror att det ska göra. För jag ser dem som planerar in och sedan känner de sig dåliga för att de inte har hunnit klart. Nej men det är för att det tar längre tid. Mycket tar längre tid och vi måste få göra några felsteg, liksom behöva göra om lite grann.
Hur skaffar vi oss mer tid? Titta på den, titta på din vecka. Är det nu du tar ett snack med familjen och tar in städhjälp och en matkasse och så vidare så att du kan få loss två timmar per dag? Jag säger två timmar per dag. Kan du gå upp en timme tidigare på morgonen? [00:25:00] Säger du upp Netflixkontot? Vad lägger du din tid på som du nu känner att det här skulle jag vilja satsa för att få det här istället?
Energi Vi har ju en förmåga av att läcka energi till andra. Här behöver du, om du ska komma framåt, om du har ett mål, så behöver du fånga in din energi. Så vad är det någonstans det läcker? Vad är det du kan säga nej till? Vad är det du kan säga till nära och kära att nu kommer jag det närmsta året och satsa på min affärsverksamhet.
Jag kommer att säga nej till det här och det här och det här och ingen behöver ta illa upp överhuvudtaget. För annars så läcker det energi om du vågar säga nej, men ändå sitter hemma på kammaren och känner dåligt samvete för att, åh vad ska de tycka eller hur de ska vara. Vi sitter alla i olika situationer.
Jag tror att alla som lyssnar kan känna vart de läcker energi. Och sen har vi pengarna och då får man börja titta på privatekonomin tycker [00:26:00] jag. Lever du tillsammans med någon så behöver du ta ett snack. Nu kommer privatekonomen in här. Ni måste ju driva familjeföretaget. Jag vill avsätta ett år för att satsa på det här.
Hur gör vi det privatekonomiskt? Vad har vi att leka med? Är det så att jag måste vara kvar på min anställning eller måste jobba hundra procent i min salong eller liknande för att vår privatekonomi ska funka? Eller skulle vi kunna använda mer av din inkomst under det här året och jag går ner i tid?
Vilka delar av sparpengarna kan vi lägga på min satsning? Eller har vi några saker hemma vi kan sälja som jag kan lägga in i min satsa budget? Vi är nästan inne på lite riskkapital här, fast från sin privatdel liksom. Du kan inte jobba liksom i smyg och ha dåligt samvete och inte kunna stå upp för det du gör och ha en partner som undrar vad tusan du håller på med för någonting och det kommer inte in tillräckligt med pengar eller [00:27:00] läcker ut pengar för du behöver köpa hjälp.
Jag rekommenderar ingen att köra Pippi Långstrump style som jag gjorde, utan det tar jag. Det är bara dumt att inte gå snabbare framåt och ta hjälp av någon som ligger före på resan. Så att våga satsa om de här pengarna. Så om det är på privatekonomi sidan, såhär, nu vet jag, jag behöver få in de här pengarna, vi kan spara det här, jag är okej med min partner, vi säljer det där eller vi struntar i semestern.
Det, det närmaste året i form av vi satsar. Vi åker inte på fjällen semestern för att mitt mål är att året efter, då får vi en dubbelt så lång fjällen semester istället. För då sitter inte jag fast i anställning. Alltså, verkligen orden, satsa, offra är så skillnad. Om det är privatekonomin så sen kommer ju företagsekonomin och den är ju annorlunda.
Att se så många, nu nämnde du de som jobbar kanske på salong eller någonting. Då är de ändå inne i företagstänket när det kommer till ekonomiskt. Jag tänker att, att många också, ska vi vara ärliga så finns det många som driver sina företag med ett [00:28:00] privatekonomi tänk också. Så att- Ja, oh ja. Eller hur? Så okej, vi tar det på den nivån.
Vart är du någonstans? Du behöver gå in i att börja tänka att du driver ett företag med dess ekonomi. Där jobbar man ju på ett annat sätt. Som privatekonom eller privatekonomi, då sparar du pengar först och så använder du dem sedan. Som företagare så använder du dina pengar för att komma dit där du vill vara.
Och jag brukar dra det till en industrin. Om du står och så ska du tillverka flaskor av någonting. Du behöver en maskin som gör det här. Då köper du inte en maskin som producerar så många flaskor som du säljer i dag, utan du tittar ju på om ett år så bör vi sälja såhär många flaskor och så köper du maskinen från start som producerar så många.
Så vi investerar ju inför. Vill dock säga, det är inte samma sak som att jag uppmuntrar någon att gå och ta ett sms-lån eller blankolån för att satsa på företaget. Jag bara berättar att man [00:29:00] behöver ett annat tänk när det kommer till företag, företaget. Och bästa tipset där, det är ju då att från start anlita en redovisningsbyrå som har ett affärsutvecklartänk så att du får ett bollplank på det ekonomiska från start.
Inte bara en coach som sitter och pratar om liksom ekonomi och strategier bara, utan ha någon som faktiskt ser alla dina siffror, som ser hur det funkar och kan hjälpa dig att reda utifrån det. Och den som hörde sa, jag sa också byrå, jag sa inte konsult. Jag rekommenderar alla att ta en byrå för att om du lägger alla ägg i en korg hos en konsult, tänk om det händer hen någonting.
Det kan bli väldigt, väldigt jobbigt. Så jag tipsar, det är en kostnad då från start att sätta i gång en redovisningsbyrå. Men den kommer du att få tillbaka. Den kommer att ge dig tryggheten där framöver. Var det svar på din fråga?
Jennie: Ja, absolut. Jag kan addera på en sak till. Jag [00:30:00] tycker det är jättebra att du är så konkret.
Jag har ju också metodiken att jag säljer först och gör sedan. I och med att jag också går in oftast i nya delar som jag inte riktigt vet. Jag har inte marknad för det. Jag har inte kollen. Jag gör ju lanseringen först och säljer, vilket också gör att det blir en liten relief i ekonomin för funkar det.
Då får jag också in lite pengar. Jag kan, om jag säger, sitter och är coach och kanske har lite NTN, då kan jag kanske dra ner lite på det ett tag också i företagstiden. Men jag håller med i exakt allting du säger också. Det är just det där som att det nästan ska lösa sig självt. Bara jag har en kurs eller du startar någonting online så blir du rik på två dagar.
Eller att det tar sex månader. Liksom första lanseringen så har du en miljon. Alltså, jag vet att det är många som pumpar på det och mycket från USA att det pratas mycket om det här. Men det är ju, lyssnar man på oss så har vi haft företag ganska länge. Vi startar ju inte för att vi tyckte att digitala erbjudanden var grejen och ska nu hjälpa alla med det, utan vi sitter ju med erfarenheten med oss in i det här [00:31:00] och har ju gjort de här jobbiga åren i början, ändrat dem tusen gånger.
Det händer ju inte bara av sig självt.
Angelica: Nej, så mycket tid, pengar och energi som vi har satsat. Alltså, det är enorma. Och då lägger du en mindset grej i det. Ett att våga sälja innan någonting är klart. Det lagret på den är ju, du måste ändå veta att du kan hjälpa människor med det som du säljer. För där kan i alla fall de som jag hjälper ibland kliva ut från en utbildning, säg en yogalärarutbildning, coachprogram eller någonting annat.
Man har fått en fantastisk utbildning av fantastiska lärare, skola. Men sen har man inte ens tagit klivet till att börja hjälpa människor med det här som man har lärt sig. Man behöver ju ändå kunna visa på att, okej, jag har förstått nu, jag kan det här, jag har upplevt en transformation i mig själv eller jag har skapat ett resultat för mig själv.
Det ligger ju också en pedagogik i hur får jag nu andra människor att ta [00:32:00] till sig det här materialet. För även om tekniken går framåt så kan vi inte bara koppla en USB mellan oss och föra över. Och för att människor ska få ett resultat så måste de ju göra. Så hur får vi människor att göra? För att ta den som en del av det här i förflyttningen också.
Skillnaden, även om jag upplever att det blir ännu mer personligt när vi sitter såhär. Så Att jag når fram på ett annat sätt. Så slåss jag när jag jobbar online om folks uppmärksamhet på ett helt annat sätt. När jag får in människor i det fysiska rummet för en yoga-utbildning till exempel, då har jag ju deras uppmärksamhet på ett helt annat sätt än när jag möter dem hemma i vardagsrummet eller i köket eller någonstans annat.
Så som pedagog så behöver jag ju bli lite bättre på att framföra mitt budskap för att få människor att faktiskt göra på andra sidan. [00:33:00] Och det vill jag, säger jag inte för att skrämma någon, utan bara just att låt det få ta lite tid. Jag behöver börja hjälpa människor och så märker jag ja men det kanske inte gav så bra resultat som jag ville eller jag skulle vilja göra såhär.
Så att i början av varje erbjudande som jag har gett, så är jag enormt generös med min tid. För jag är med och backar dem lite extra. Jag kanske bjuder på fler coachingstillfällen än vad jag egentligen skulle vilja ha. Eller om jag tänker att ett program ska vara åtta veckor så kanske jag lägger det på tio veckor den där första gången när jag försäljer det som du föreslog.
För jag vet inte riktigt hur jag ska få fram alla budskap. Jag vill, jag ger mig själv lite mer tid. Det äter ju på min marginal. Men i början så ger jag mig den och så ser jag, aha, det där behöver jag bli tryggare på, det där behöver jag bli skarpare, det här kan jag plocka bort, det här kan jag göra. Och så kan jag banta ner programmet kanske till andra eller tredje lanseringen till de där åtta veckorna som jag vill ha det.
Men jag bjuder ofta mer på min tid i början.
Jennie: [00:34:00] Jag gillar jättemycket det och jag vänder i min hjärna då så kommer jag direkt till marknadsföringsvinkeln också. Just i början när man har också oftast kanske möjligheten att lägga in något extra coachingsamtal eller ge någon extra grej eller kanske ha lite bättre pris eller någonting.
Alltså den här starten att få igång allting också, att ha det marknadsföringsmässigt kopplat med det du säger blir ju en jättebra match i det. Så jag gillar verkligen det och jag tänker också när du mer förflyttade dig online helt och hållet, hade du någon publik? Eller liksom, för jag får ofta frågan såhär, men jag har ingenting online och det hade inte jag heller.
Hur, vart tog du din publik ifrån? Hur byggde du upp marknadsföringen?
Angelica: Så bra. Barnyoga hade jag ju en publik i och med att jag hade utbildat i tio år. Nu var jag katastrof på sociala medier. Alltså nivån var, det fanns ingen strategi och inget driv och ingen förståelse alls. Men jag hade en ganska så stor mejllista utav liksom människor som hade handlat och varit med och sådär.
Men på Yogaprenör så [00:35:00] har vi ju ett annat perspektiv. För det var ju helt nytt. Och perspektivet var då att när, eller om vi går tillbaka, så var det såhär att jag under hösten när jag gasade och köpte in den här produktionen för den första online utbildningen på Barnyoga och så, då märkte jag att det här kommer inte vara ett heltidsföretag.
Jag kommer vilja göra någonting mer utav det här. Och då när pandemin, det kom ju som en andra våg. Kommer du ihåg det under hösten? Det kom på våren, det mildrades upp lite under sommaren och sen vart det ju liksom mycket hårdare restriktioner på hösten igen. Då var det ju kollegor från branschen som hörde av sig, alltså ringde och var såhär, Angelica, vad ska vi göra?
Och det var inte för att jag satt som någon expert, utan bara man drog ju i allt. Man gjorde ju allt såhär, hur gör man? Och då var jag på en morgonpromenad och så var jag såhär, det måste finnas någonting här jag kan göra. Mina tio år av att ha drivit yogastudio, att nu ha utbildningar, att ha börjat online.
Jag måste kunna hjälpa till, men jag [00:36:00] vet ta mig sjutton inte riktigt med vad. Jag vet inte riktigt hur. Stor skillnad från barnyoga delen ju, där jag var liksom såhär, jag hade mina grejer. Så då tänkte jag, vad gör man då? Jag kan inte lägga massa tid på att sätta ihop och spela in och ta in produktionsbolaget eller någonting annat igen för att jag vet inte vad jag ska säga.
Jag vet inte vad folk vill ha för någonting. Så jag gick hem från promenaden, landade i yogaprenör, tog domänet, hittade det på Instagram, slängde upp en hemsida för jag hade ju en kursplattform redan i och med barnyoga så den kunde jag ju duplicera och så kunde jag göra yogaprenör. Tio dagar senare så gick jag ut och bara skickade ut till alla kontakter som jag hade.
För jag menade jag hade ju ändå kontakter i yogabranschen, i hälsobranschen. Och nu ska vi säga, jag specificerade ju mig helt på yogalärare i början. Så det var ju liksom där. Jag hade ju ändå, jag satt och skickade DM till folk. SMSade, mejlade, gick ut på barnyogakontot för jag hade ju folk där som ju var i [00:37:00] branschen.
Och så var jag ju såhär, prata med andra, vilka vill? Det jag gick ut med och sa, det var att under tre månader så kommer jag att finnas live online på Zoom. Jag kommer att försöka hjälpa till. Jag har ingen färdig kurs, jag har ingen färdiga mallar, jag har inget material eller någonting annat, utan pick my brain.
Jag ska göra mitt allra bästa för att försöka liksom få er att komma på banan med det här. Det var det jag gick ut med. Jag tog sexhundra kronor plus moms för tre månader.
Jennie: Det är ju underbart.
Angelica: Snacka om att inte värdera sina tio år av kunskaper liksom. Men jag fick nästan fyrtio personer, jag tror trettiosex eller nåt, några.
Som liksom bokade då de kommande tio dagarna.
Jennie: Blev miljonär direkt alltså.
Angelica: Långt ifrån. Men jag hade ju inte lagt en krona på att skapa något. Inga freebies, inga förlanseringar, inte tid att sitta i lansering. [00:38:00] Så att ska vi vara sådana så var det ju ändå såhär. Jag fick ändå betalt för att sitta där. Det är
Jennie: jättebra att du bara gjorde det.
Det är det vi ofta behöver bara börja någonstans för fasiken.
Angelica: Bara börja någonstans. Jag lyssnade på vad de frågade efter för någonting. De ställde frågor som jag inte kunde. Alltså, jag var helt öppen med att jag kommer inte kunna sitta här som en expert på alla saker och ting, men jag kan höra vad du har att säga.
Och till nästa vecka vi ses så kan jag ha liksom luskat runt lite. Hur skulle jag ha löst det? Vad skulle jag ha gjort? Jag pratar med min ekonomikonsult. Ja men du vet, liksom så. Det jag fick var ju i alla fall lite betalt för att sitta i direkt kontakt med min drömkund. Jag fick höra precis vad de sa, vad de efterfrågade, vad de ville ha hjälp med.
Och det jag fick fram var ju att det var ju inte en pandemihjälp de behövde hjälp med, utan det var ju väldigt få som var hållbara redan innan det här drog i gång. Så att [00:39:00] om det här började i december, jag startade Yogaprenör-podden. Ja, för jag förstod ju att jag måste ju nå ut till fler. Alltså, det räckte ju inte med de här 36.
Och vad ska jag? Så podden blev, jag hade aldrig tänkt att jag skulle podda, men jag var såhär, var jag, video kändes främmande, äh, skriver så mycket ändå. Jag tycker själv att podd är ju ett sätt att bygga förtro. Man hör ganska snabbt om man gillar någon eller inte när man pratar eller lyssnar liksom. Så jag drog i gång podd.
Det var ju skitenkelt. Alltså, vad litet som krävs för att starta en, en podd. Sen måste den ju nå ut och man måste orka hålla i och hålla ut och sådär. Men att själva komma i gång, det var ju typ det enklaste av allting. Så Yogaprenör-podden drog i gång. Så då tog jag ju såhär, nu vet jag vad de efterfrågar, nu vet jag vad de vill ha.
Så att i mars samma år, då gjorde jag väl det som liknas vid en lansering, fast väldigt, väldigt basic och sålde ett år. [00:40:00] Så här, häng med mig ett år och så fortsätter vi att göra det här. Äh, det vart liksom ett för långt commitment och liksom komma som ganska kall kund och såhär. Men de här 36, jag har ju ett flertal av dem med mig fortfarande.
De hänger ju kvar och har ju byggt upp. Det är ju det som är Yogaprenörs coachningsprogram i dag. Även om det har tagit lite riktningar så är det ju det som är basen till det. Så att, det, det jag försöker komma fram till är såhär, det är ganska svårt att vakna en morgon och känna sig, jag har en klockren affärsidé.
Jag vet exakt vad jag ska lära ut, hur det ska funka, hur det ska sitta i en kurs och hur jag ska marknadsföra det och till vem. Det kommer ju om man börja göra.
Jennie: Mm. Exakt
Angelica: så. Det är ju verkligen den vägen. Nu minns jag inte ens frågan. Svarade jag på frågan? Hur nådde jag ut? Du
Jennie: har svarat på frågan. Vi pratar om publiken och de bitarna.
Jag tycker du tog jättebra exempel på hur du gjorde. För sen utifrån det så tänker jag att du precis som vi alla andra har bara fortsatt och försökt att hitta mer målgrupp, vart lite mer konsekvent kanske i vissa kanaler och sådär. Så att det är just starten. Jag tycker det är så spännande att se [00:41:00] just hur kom det i gång.
Så det fick jag definitivt svar på och jag undrar lite såhär, tänker vi kan börja avsluta med lite såhär, hur ser din vardag ut nu när du driver ett helt digitalt företag? Man blir lite blind, lite hemmablind, lite bortskämd i hur vardagen är. Det är inte så länge sedan man satt där och stressade i väg på morgonen eller du som reste överallt.
Alltså hur ser din vardag ut nu?
Angelica: Ja men kul att du säger det. Jag satt med en gammal vän och tog ett glas rosé här i solen och pratade just om det. Hur trevligt. Ja, det var jättetrevligt. Och då inser jag hur mycket frihet jag har byggt in i mitt liv som man kanske inte ens tänker på. Som du säger, man blir dels fartblind, men sen blir man också bara liksom van på något sätt.
Men några detaljer som jag har upptäckt som gör så stor skillnad för mig det är att jag har nästan aldrig någonting bokat på måndagar och fredagar. Alltså, jag jobbar [00:42:00] nästan alltid liksom måndag till fredag för jag har barn i skolan och då vill jag ju vara ledig de andra tiderna. Men jag har nästan aldrig möten.
Det är sådana dagar jag inte behöver klä på mig eller få säga eller sminka sig eller sätta på sig arbetskostymen. Så skulle vi kunna säga. Det gör att den här eventuella söndagsångesten, även om jag gillade mitt jobb förut också, så var det ändå såhär, det är dags att kavla upp armarna en ny vecka och börja.
Jag tar den på måndagen så att jag kan lösa en massa ärenden, ringa samtal, besikta bilen, fixa dona. Jag kan riva av en massa sådana saker på måndagen innan jag går in i arbetet. För mig funkar min hjärna så att jag behöver riva av lite saker och det är så skönt att ha det på måndagen. Jag har nästan bara leveranser på tisdag och onsdag.
Alltså att jag då sitter och utbildar eller coachar eller någonting liknande. Så jag är väldigt restriktiv med hur jag bokar upp liksom möten. För jag vet att ett coachningssamtal, en [00:43:00] liksom klockan ett en torsdag, den styr ju hela min torsdag. Så jag är lite restriktiv med att klumpa ihop det på det sättet.
Kvällar och helger jobbar jag ibland, men då har jag gjort ett aktivt val. Jag behöver aldrig tänka att det är någon annan som styr över min tid. Sen kan jag tycka att det är ganska trevligt att ta ett webinar en kväll för att jag når en annan publik eller möta upp några en söndag förmiddag för att jag vet att de som jag hjälper har vanliga jobb och har svårt att komma ifrån.
Då kan det vara väldigt trevligt att möta dem en söndag förmiddag när de sitter i ett annat state of mind. Jag är också väldigt, jag köper hjälp med det som gör mig hållbar. Jag är, jag vill kunna ha att om någonting skulle hända så kan jag hoppa ur företaget med det som är the ongoing. Alltså det ska postas det där, det ska ut det där.
Tekniken om någonting händer så har jag support på det, ekonomin. Jag kan bara höra mig till min [00:44:00] byrå. Ni behöver skicka ut det där, ni behöver göra det där. Att jag har sådana speed dial när det händer någonting. Jag har också, jag brukar prata om mentalt sommarlov för det har blivit en sådan grej som, vi har våra grejer vi pratar om.
Jag ser så många och jag var där själv också som tänkte att jag måste ha en ordentlig semester. Alla, alla runt i kringen som har anställningar säger såhär: "Du är väl aldrig ledig, du är egenföretagare." Och så blir man såhär: "Ja, jag ska visst vara ledig för att visa dem att det går." I alla fall var jag sådan.
Nu är jag såhär: "Nej men aldrig i livet." Jag hatar att stressa inför en semester, att göra klart, att batcha, att kolla att allting funkar. Det tar jättemycket mer energi av mig än att istället, jag har tio veckor från att mina barn går på sommarlov till faktiskt till och med veckan när de börjar i skolan.
Så har jag mentalt sommarlov. Jag har mycket färre möten. Jag startar inte upp nya saker om jag inte har tagit ett välgrundat beslut. Jag har sovmorgnar. Jag jobbar liksom som det [00:45:00] blir. Känslan är sommarlov. Jag har ingen ångest när jag går tillbaka. Det här är tillräckliga saker för mig för att fortsätta att göra de lite mindre roliga sakerna i företagen.
Jennie: Det låter fantastiskt det där mentala som säger att inte bara skynda sig och försöka hinna klart allting heller för den tycker jag också är svår. Jag gillar snarare den metodiken som du har i det också. Att få den här tiden men att kunna göra lite när man vill också. Så den, den ska jag sno av dig och ta med mig här nu framåt.
Det tackar jag för jättemycket. Min sista fråga till dig innan vi får veta lite mer om dig och så, vart man hittar dig är ju lite såhär. Vad skulle du säga att du är mest stolt över i den resan som du har gjort? För du har ju gjort en fantastisk resa, har ett super successfull bolag, omsätter en hel del skulle jag säga bland de mesta i Sverige också.
Vad skulle du säga att du är mest stolt över?
Angelica: Tack för fina ord. Vi betyder jättemycket. Det finns nog jättemycket saker som jag är stolt för över. Jag är väldigt [00:46:00] stolt över att, att människor vill vara kvar i min sfär. Att även om deras värld liksom förändras så har jag människor som vill vara kvar för att det finns en energi i det I den sfären som jag har byggt upp för att i hälsobranschen så det finns ganska mycket, liksom hugga varandra, konkurrens, hårda ord.
Man ska inte om man ska säga så. Alltså varje gång jag checkar in med de här som jag jobbar med så blir jag liksom såhär att tänk att det här spacet finns. Vad hade det betytt för mig om jag hade det för 15 år sedan? Det är jag enormt stolt över och det gör jag ju faktiskt inte ensamt. Det är ju de som hänger runt mig som är med och bidrar där.
Så att mm vad glad jag är för det. En annan mer konkret grej, det var ju att jag testade att göra en sådan mindset-övning att jag liksom har haft en yogaprenörsdagbok som jag kallar det. Jag har skrivit ner vad jag behöver hjälp med. Jag har skrivit ner vad jag är tacksam över och så ritade jag upp ett [00:47:00] boende som jag ville ha.
Och så sa jag om fem år ska jag bo där. Och i dagen innan julafton så köpte jag det boendet. Och verkligen tack vare pengarna som jag har tjänat i företaget. Det är hundra procent varje gång jag låser upp min dörr så är jag såhär, tack! Det är de, det jag har satsat av tid, energi och pengar som har gjort att jag bor där jag bor i dag.
Jennie: Vad härligt! Och nu plürrar ju kidsen i poolen också och ni sitter där och har så gött. Jag har sett bilderna. Det är så fantastiskt. Jag älskar att höra de här grejerna. Jag älskar att se att man faktiskt kan tjäna de här pengarna. Att det faktiskt kan gå rätt fort att komma hit. Vi säger inte någon av oss kommer att sitta och säga att ni blir miljonärer över en natt.
Det händer inte. Vi vet att det är oerhört få som gör så. Men om man jobbar konsekvent, långsiktigt, bygger upp de här sakerna så kan det absolut göra det här så fantastiskt att sitta och titta ut över det där och se kidsen leka där och ha ett gött liksom.
Angelica: Ja, jag är så glad och väldigt tacksam. Det blev en härlig tacksamhetsövning, liksom daglig dags i det hela.
[00:48:00] Men det var ju du en stor inspiration. Du delade ju så frikostigt när du fick ditt boende och byggde kontoret och det saknade jag. Man behöver omge sig av människor som ligger i steget före. Man behöver omges av de som är liksom tidigare på resan så att man märker vart man själv har kommit någonstans.
Och sen, alltså jag säger det en gång till, men jag är otroligt, otroligt glad över att ha fått startat en yta, ett område där vi kan mötas med en gemensam bild av att hälsobranschen är enormt viktig. Vi vill be the change. Det ska kunna gå att verka och leva som företagare i hälsobranschen där vi hjälper andra att må va bra utan att behöva känna den här pressen eller att vi ska jobba gratis eller att det inte är värt eller någonting annat.
Utan liksom stolt och rakrygg att kunna ta plats. Och om man vill köpa sitt hus eller om man vill göra någonting annat så ska det vara möjligt.
Jennie: Mm, nej fantastiskt. Så vi kan säkert ta något annat avsnitt längre fram också där vi pratar prissättning [00:49:00] och våga ta betalt och sånt här. Det är ju ett helt avsnitt i sig själv det tänker jag.
Angelica: Det tar vi. Spikat bokat.
Jennie: Vart hittar man mer om dig och ditt bolag Angelica?
Angelica: Ja, men Yogaprenör-podden är ju liksom en kärna som man hemskt gärna får lyssna på om man tycker att det här är intressant. Jag finns på Instagram, det heter yogaprenor. Har faktiskt kikat in på Substack också där det finns lite roligt innehåll att hoppa in i om man vill och kan.
Jennie: Men vad spännande. Är det en bra plattform tycker du att finnas på eller hur?
Angelica: Det tar
Jennie: vi i ett annat avsnitt.
Angelica: Ja
Jennie: okej. Jag är inte riktigt i
Angelica: starten. Så vi tar ett
Jennie: eget
Angelica: avsnitt.
Jennie: Spännande. Ja men stort, stort tack Angelica för att du har tagit dig tiden att vara med igen. Så härligt att prata med en annan entreprenör på det här sättet.
Så grymt.
Angelica: Tack Jenny för att jag fick vara med.
Jennie: Jag vet inte vad du tycker, men jag tyckte det var så spännande att få höra lite mer i detalj och så ärligt hur en förflyttning från ett vanligt jobb och sedan en [00:50:00] fysisk verksamhet faktiskt kan se ut och hur man kan prioritera för att komma till det här med digitala friheten, flexibiliteten som man faktiskt vill ha.
För jag vet att det är fler av er som lyssnar som själva står inför eller mitt i det här. Så jag hoppas att du fick med dig jättemycket från det här avsnittet.
